Adjö mamma, Vid din kista läser jag detta

Älskade Mamma,

Döden betyder egentligen ingenting.
Du har bara dragit Dig tillbaka till ett annat rum.

Ett annat rum där du och pappa kan mötas. Och vara tillsammans. Le mot varandra. Som Ni gjort så många gånger förr.

Jag är Jag, Du är Du.
Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande.

Döden betyder egentligen ingenting.

Jag skall Kalla dig vid ditt vanliga namn.
Tala till dig sådär som jag alltid gjort och gör fortfarande.
Jag skall inte Ändra mitt tonfall,
Jag skall inte Hålla sorgen borta från Min röst.
Jag skall inte Sluta skratta, le och vara glad åt våra gemensamma små skämt & upplevelser.

Jag skall Skratta som vi alltid har gjort.

Var med mig. Le mot Dig. Tänka på dig.
Alltid Låta ditt namn finnas med oss här hemma.
Uttala ditt namn som ingenting hänt, sorglöst.
Utan spår av skuggor.

Låt livet gå vidare med samma innebörd som tidigare.
Livet går vidare därför att det måste gå vidare. Livet är här och nu.

Döden är ju ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår gemenskap.
Varför skulle Jag sluta tänka på DIG för att Vi  inte längre kan se Dig.
Jag vet att du väntar på MIG någonstans väldigt nära. Till dess, är DU med mig vart jag än väljer att vandra.

Mamma, Allt är väl.

Döden betyder egentligen ingenting.

Kramar Elisabeth

Lämna ett svar

Your email address will not be published.

Login

Lost your password?